Vad är korruption?

Korruption fördjupar fattigdomen i världen, undergräver demokratin och skyddet av mänskliga rättigheter, skadar handel och hindrar investeringar, äventyrar god samhällsstyrning, minskar förtroendet för samhällets institutioner och för marknadsekonomin. Korruption i alla former måste därför bekämpas.

Korruption brukar anses föreligga när någon utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv, t.ex. en beslutsfattare inom förvaltningen eller en inköpschef i näringslivet. Det kan även handla om att gynna ett intresse som står beslutsfattaren nära, t.ex. en politiker som tar emot ett bidrag till sitt parti mot löfte att verka för ett visst politiskt beslut.

Korruption är inte ett rättsligt begrepp i svensk lagstiftning utan man preciserar det straffbara området som tagande och givande av muta, trolöshet mot huvudman, bedrägeri, jäv, förskingring eller andra rättsliga begrepp. Korruption får ses som ett samlingsbegrepp för flertalet oegentligheter.

Korruption handlar inte enbart om monetära, finansiella, transaktioner utan kan även handla om förtur i en upphandling, frångående av turordningsregler eller andra otillbörliga förmåner. En otillbörlig förmån är en förmån som är så attraktiv att den kan antas ha en påverkanseffekt.

Hur definierar vi korruption?

Transparency International definierar korruption som ”abuse of entrusted power for personal gain”.

Transparency International Sveriges (TI Sveriges) översättning av den engelskspråkiga definitionen lyder "korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning". Det är en bred definition som sträcker sig längre än givande och tagande av muta och innefattar även det man i vardagligt tal benämner som "vänskapskorruption".

Vad säger den svenska lagstiftningen?

Mutbrottslagstiftningen i brottsbalken, Lag (2012:301), omfattar bland annat tagande av muta, 10 kap. 5 a § och givande av muta, 10 kap. 5 b §. För tagande av muta döms också den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär förmånen för någon annan än sig själv. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån döms för givande av muta till böter eller fängelse i högst två år. 10 kap. 5 d § avser handel med inflytande och 5 e § vårdslös finansiering av mutbrott.

Objektivitetskravet i offentlig förvaltning är tydlig i svensk lagstiftning. Verksamheten ska bedrivas sakligt och opartiskt - utan hänsyn till personliga intressen. I kommunallagen finns jävsregler (se t.ex. 5 kap. 20 § och 6 kap. 28 § kommunallagen).

Lagen om offentlig upphandling, Lag (2016:1145), innehåller bland annat bestämmelser som syftar till att motverka korruption inom offentlig upphandling. Bestämmelser om likabehandling och jäv samt uteslutning och åtgärder som leverantörer själv kan vidta för att visa tillförlitlighet. Lagstiftningen innehåller också allmänna principer om proportionalitet och öppenhet vid upphandlingar.

Trolöshet mot huvudman (BrB 10:5) avser missbruk av förtroende som leder till skada för huvudmannen. Skadan behöver dock inte vara av ekonomisk natur.

I tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen regleras det s.k. meddelarskyddet som består av flera komponenter: meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätt till anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud. Meddelarskyddet gäller i förhållande till myndigheter och andra allmänna organ. Meddelarfriheten innebär att var och en har rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i media. Grundlagarna ger enskilda ett skydd mot det allmänna. Både privat- och offentliganställda har alltså ett skydd gentemot det allmänna. För de offentligt anställda innefattar detta även ett skydd gentemot arbetsgivaren eftersom arbetsgivaren är en representant för det allmänna. Den privatanställde har däremot – som huvudregel – inte detta skydd mot sin arbetsgivare.

Lag (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter ger privatanställda rätt att påtala missförhållanden för grundlagsskyddad media, utan att arbetsgivaren har rätt att efterforska vem som gett uppgifterna till media. Arbetsgivaren har inte heller rätt att utöva repressalier mot den som nyttjat sin meddelarfrihet. Lagen ger anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom skola, vård och omsorg, som till någon del är offentligt finansierad, rätt att lämna uppgifter om verksamheten för publicering i medier.

Skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Repressalieskyddet finns dels genom grundlagarna (3 kap. 4 §, 2 st. tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 §, 3 st. yttrandefrihetsgrundlagen) dels genom lagen (1994:260) om offentlig anställning och lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Politiska partier har enligt lag (2018:90) om insyn i finansiering av partier skyldighet att redogöra för inkomna medel samt (3 § 1 st.). Det är förbjudet att ta emot anonyma bidrag över ett visst belopp (9 §). Kammarkollegiet utövar tillsyn, och har även rätt att besluta om förelägganden och viten.

Lag (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet omfattar de personer som innehar eller har avslutat sitt uppdrag. Vid övergång till nytt uppdrag eller ny anställning är personen skyldig att sträva efter att agera så att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för staten eller otillbörlig fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende för staten skadas.

Vilka övriga internationella lagar är relevanta?

UK Bribery Act
USA: Foreign Corrupt Practices Act (FCPA)

Vilka konventioner har Sverige anslutit sig till?

Förenta Nationernas konvention mot korruption (UNCAC), FN-konventionen är heltäckande och omfattar artiklar, om bl.a. förebyggande åtgärder; kriminalisering, tillämpning och internationellt rättsligt samarbete. Konventionen innehåller också bestämmelser om återvinning av tillgångar och om tekniskt bistånd. En huvudpunkt är att parterna åtar sig att kriminalisera givande och tagande av muta både avseende inhemska och utländska offentliga tjänstemän.

Europarådets civilrättsliga konvention mot korruption, Europarådets civilrättsliga konvention tar sikte på ersättning för skada som någon lidit till följd av korruption men innehåller också bestämmelser om skydd för uppgiftslämnare.

Europarådets straffrättsliga konvention mot korruption, Europarådets straffrättsliga konvention är den viktigaste bestämmelsen en kriminalisering av givande och tagande av muta.

OECD-konventionen om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärstransaktioner, OECD-konventionen är begränsad till området givande av muta till utländska offentliga tjänstemän (”foreign bribery”). Konventionen har som huvudsyfte att motverka ojust konkurrens med hjälp av mutor och den konkurrenssnedvridning som sådana mutor kan ge upphov till.

Vilka internationella initiativ finns det?

Business Anti-Corruption Portal
EITI - Extractive Industries Transparency Index
European Anti-Fraud Office (OLAF)
GRECO - Group of states against corruption
UN Global Compact
UNCAC Coalition